Lokala sidor:
Corporate site:
  • Artiklar
  • 2020-10-27

Framtidens byggarbetsplatser

Framtiden för konstruktionsprojekt byggs genom gemensamma mål, information och processer.

Förutom via digitalisering drivs utvecklingen av byggbranschen genom förändrad ansvarsfördelning, nya samarbetsmodeller och kompatibla processer. Först när processerna har formats och standardiserats kommer Robotar få chansen att ta över byggarbetsplatserna.

När den digitala omvandlingen av en viss industri diskuteras, tänker folk ofta på att människor kommer ersättas av maskiner. Under hösten 2016 förutspåddes till exempel att tusentals arbetare som bygger skyskrapor i London snart skulle förlora sina jobb till robotar.

En byggarbetsplats är dock inte den mest okomplicerade miljön för en robot. Olli Seppänen, professor för Operations Management in Construction vid Aalto Universitetet, menar att arbetet på en byggarbetsplats sällan går exakt enligt plan från början till slut. Såväl rörmokare som elektriker och snickare måste till stor del improvisera i sitt arbete. Robotar – åtminstone av den nuvarande generationen – är inte optimala för en fysisk miljö där det finns ett behov av att komma med kreativa lösningar.

”Till en början kommer man att behöva göra byggprocesserna mer standardiserade. Detta skulle innebära att man till exempel har en gemensam uppdaterad bild av situationen, samt att man standardiserar de digitala verktyg som används. Det är först när människor kan arbeta på en byggarbetsplats utan att behöva improvisera, som platsen kommer vara redo att ersättas av robotar, säger Seppänen.

yit-maarakennus---earth-works.jpg

Byggföretagens roll växer
Juhani Nummi, Executive Vice President för Operations Development på YIT, har noterat att robotar och annan enskild teknik ligger till grund för en stor del av diskussionerna om framtidens konstruktion. Det är dock minst lika viktigt att vara uppmärksam på megatrender som klimatförändringar och branschens strukturella förändringar och utveckling relaterad till ansvarsfördelning.

”En drivkraft som påverkar ansvarsfördelningen i branschen är det växande fokuset på egenutvecklade affärer. Traditionellt sett har byggföretagen haft rollen som entreprenör som föreslår ett pris utifrån en klarlagd plan skapad av kunden. I den egenutvecklade affärsmodellen tar byggföretagen en mycket mer omfattande roll genom att ta på sig en risk för försäljningen samt ansvara för att sätta ihop hela projektet. Detta innebär att byggföretagen engagerar sig tidigare i planerings- och designfasen och förblir ansvarig under en längre tid efter att projektet är klart. Detta gynnar alla inblandade parter”, menar Nummi.

Enligt Nummi är egenutvecklad verksamhet kopplad till en ökad kundorientering i kombination med att skapa mervärde. Byggföretaget är inte längre en entreprenör som endast deltar i anbudsförfaranden. Istället skapar man den idealiska lösningen för kunden genom att sätta samman olika delar. På så sätt förflyttar sig byggföretaget närmre de båda slutpunkterna av värdekedjan.

”På YIT representeras den tidiga delen av värdekedjan av hållbar stadsutveckling, som skapar möjlighet att föreslå idéer och utvecklingsförslag till kommunerna redan i ”zoningfasen”. Andra delen består av hela livscykeln för bostäder och arbete samt de medföljande tjänsterna. Dessa drivs av kundernas behov beträffande de förhållande de arbetar under. Kunden vill inte nödvändigtvis äga en vägg – det är viktigare för kunden att ha rätt förutsättningar för ett hem eller en arbetsplats. I framtiden kommer dessa faktorer i allt högre grad att beaktas i alla faser av ett byggprojekt”, säger Nummi.

yit-omaperusteinen-rakentaminen.jpg

Kooperativa projektmodeller förstärks av ny teknik
I centrum av värdekedjan finns kärnan i byggverksamheten – projektimplementering, men även det förändras. Allianser och andra samarbetsmodeller har ökat i popularitet de senaste åren. Kooperativa implementeringsmodeller är också användbara i mindre projekt.

”Traditionella projektimplementeringsmodeller tenderar att resultera i ”win-lose” förslag. En parts vinst blir till en annan parts förlust. Jag tror att alliansmodellens popularitet drivs av det faktum att den gör det möjligt för de olika parterna att anpassa sina intressen. När alla, från designers till slutanvändare, sitter i samma båt blir det enklare att arbeta mer förnuftigt ur allas perspektiv”, säger Seppänen.

Han påpekar att svåra diskussioner alltid kommer att existera i dessa byggprojekt, oavsett projektmodell. I samarbetsprojekt brukar dessa diskussioner dock skapas i ett tidigare skede. Detta innebär att gemensamma regler och processer är kända av alla när den verkliga åtgärden startar.

”När de svåra diskussionerna kommer upp i starten av ett projekt, sätts förtroendet på prov innan det faktiska arbetet startar. Detta är nödvändigt för verksamheten och tenderar att stärka samarbetet. Det är inte konstigt att mer konventionella entreprenadmodeller också har börjat ta in mer samarbetsvänliga attribut”, konstaterar Seppänen.

Juhani Nummi upprepar fördelarna med kooperativa modeller.

”Samarbetsmodellernas popularitet tilltar också av olika anledningar relaterade till både medarbetarens och kundens upplevelse. Detta i form av öppenhet, interaktion, att arbeta mot ett gemensamt mål samt att vara mer uppmärksam på slutanvändarnas behov”, säger Nummi.

Den praktiska verksamheten och förtroendet för allianser kan stödjas av digitala lösningar som ökar transparensen mellan parterna. Till exempel kan en digitalt genererad bild av situationen göra det möjligt för parterna att se till att projektet utvecklas på ett rättvist sätt ur allas perspektiv.

”I en effektiv allians är det i allas intresse att delta i informationsutbytet. När allas marginaler och bonusar ökar vid en delad framgång finns det större motivation för öppenhet. Det innebär att ny teknik på så sätt går hand i hand med utvecklingen och kontraktsmodeller”, tillägger Seppänen.

Byggarbetsplatsen 2030
Digitaliseringen av konstruktion fortskrider på flera fronter. Byggarbetsplatser ser till exempel en ökad användning av sensorer, kameror och artificiell intelligens. Dessa tekniker samlar in och förfinar data, påskyndar informationsflödet, ökar transparensen och frigör människors tid att delta i de uppgifter som representerar deras kärnkompetenser.

”Automation på byggarbetsplatser eliminerar till exempel arbete relaterat till datainsamling och inmatning. I framtiden kan en arbetare eller robot gå runt på webbplatsen varje dag med en 360-graders kamera längs en fast rutt. Den data som fångas av kameran analyseras av artificiell intelligens och ger alla berörda parter en realtidsbild av situationen. Detta sparar tid genom att minska antalet arbetsplatsgenomgångar som behövs”, förklarar Seppänen. Han tror att det år 2030 kommer vara möjligt att få en övergripande och uppdaterad översikt över en byggarbetsplats utan att besöka den personligen.

Mängden data som genereras ökar kontinuerligt. Detta gör det möjligt att skapa en övergripande bild av en större byggarbetsplats, vilket gör det mycket lättare att hantera de utmaningar som finns på plats. Uppgifter som samlats in från olika byggarbetsplatser gör det också möjligt att förutse problem innan de inträffar. Effektiviteten i upphandling och logistik kommer också att förbättras. Mer exakt hantering av värdekedjan kan användas för att avslöja det exakta produktionsstadiet för specifika element och beräkna den optimala tidpunkten för leverans till arbetsplatsen.

 

Men hur är det med robotar? Hur snart kan vi se dem på arbetsplatsen?
Seppänen konstaterar att autonoma maskiner redan har testats på infrastrukturplatser i många länder, inklusive Finland. Digitaliseringen av infrastrukturprojekt ligger längre fram än vad de flesta inser.

”Inom byggkonstruktion är det första steget att använda övervakningsrobotar för att ta bilder och videor på byggarbetsplatser. För att en robot ska kunna arbeta självständigt på en byggarbetsplats för att lägga tegel eller installera väggpaneler till exempel, så måste produktionsprocessen harmoniseras och standardiseras. I prefabriceringen av konstruktionselement är det å andra sidan möjligt att tillämpa en mer omfattande robotisering vid ett tidigare stadie”.

Nummi delar åsikten att robotik och automatisering först kommer att användas i industriell konstruktion i prefabricering. I industriell konstruktion byggs delar av byggnader inomhus och placeras därefter på byggarbetsplatsen. Detta minskar antalet steg i processen på plats i projektet. Moduler kan produceras i hög grad under fabriksförhållanden.

”I industriell konstruktion är produkt, planering, prefabricering och installation på plats länkade för att bilda en sömlös kedja. Logistik och tidsstrategi spelar en viktig roll i detta”.